Wow!  Okej nu tar jag ut deflesta känslor i det här inlägget.

Det känns som jag förlorar dig långsamt och jag vet inte varför. Allt var ju så bra nu, vi ska vara tillsammans hela veckan och allt, men i 7.an har du pratat om att du kanske byter skola om du inte trivs och det brukar man ju gör men då känns det som att vi kommer tappa kontakten långsamt och det känns faktist inge bra nu. Jag vet inte varför jag skriver det här men du förändras lite när du är med mej helt ensamm på ett bra sätt, och jag har känt dig i 13 år nu och ändå så umgås vi som minst nu tillsammans ensamma. Och jag erkänner att jag gråter nu när jag skriver det här, älskar dig för att du är äkta när vi är ensamma och jag vet inte vad jag skulle göra om jag skulle förlora dig...

Så snälla byt inte skola för det kanske leder till det jag just har skrivit, och då blir det mycket gråtande framöver.